Min dag :

• Jag vaknade och är så himla trött. Ville sova mer, men jag kravlade mig upp vid 05.05 am. Den extra varma duschen väckte mitt sinne något och kroppen skälvande inte så mycket av sömn. Det gick att hantera. Sedan sminkning och annat. Hade tänkt och äta gröt som jag börjat med (klapp på axeln), men orkade inte trots att det tar 3 min att koka och sedan käka. Ingen extra tid fanns för mig. Ingen extra "kraftansträning" mäktade jag med..
• Efter att övningskört nästan hela biten till arbetet kommer jag till slut fram.
• Timmarna går. Testar kablar som kommit in från expeditioner och hjälper till att ordna i lokalen.
• Bjuds på smörgåstårta tillsammans med resten. Inflyttningen för vissa av kollegorna i en ny lokal var orsaken till tillställningen
• Gruppmöte nästan direkt efter. Är inte ensam om att från och till blunda till. Inte för att det är uttråkande, utan för alla omständigheter omkring. För lite syre, nyss ätit, sömnbrist. Lade mig runt 11.00 pm igår, men det blir för lite sömn dessa långa dagar.
• Hungern börjar komma
• Ännu ett möte...
• Snart påväg hem
• Efter mycket segttid är jag hemma igen
• Bloggar och är tveksam över min svenska. Jag får skylla på trötthet...

Andra arbetsdagen färdig. Det är mest sökande efter info. och testande av gps:en som gäller. Upptäckte också igår att vissa som recenserar dem översätter bluetooth till blåtand. Helt obegripligt. Blåtand eller Blåskägg som en sa på jobbet idag låter som ett piratnamn. Visst helt korrekt översättning, men fy så löjligt det låter. Allt ska inte översättas. Jag tål definitivt inte filmer som blir dubbade. Eller som de gör i Tyskland dubbar i princip allt! När jag var liten uppskattade jag nog dubbandet av Disneyfilmer, men nu när man är vuxen (eller bör vara vuxen) är det löjligt. Det mesta nu förtiden ska vara löjligt eller man bör tycka det. Vägen till att bli vuxen är lite galen. Det gäller att vara så seriös och inte barnslig. Arbetet har också krav. Där kan man inte lattja allt för mycket. Det är dock en härlig grupp och stämningen är sansad. Aja detta blir allt för mig idag.

Blåtand..

..Blåskägg

Blåmodig..

..Blåjärnet..

Blåiga mannen..

..Blåstjärna

Blåstrumpan..

Kärt barn har många namn...

Glans och stolthet för du med dig

ingen hänsyn behövs väl

respekten ska bara vissa få

inte handlar det om äkthet

utan om falskheten som smeker sina offer

Du säger det alla vill höra

de utvalda som du så generöst ger dina falska leenden till

Du märker inte av bristerna i din fasad

inte heller samvetet som kanske aldrig funnits

Det handlar om vinster och begäret till dem

offren glöms lätt bort påvägen till makten

Grattis Sverige!! Sveriges egen dag, det är stort. Funderar själv hur mycket jag firar den. Egentligen inte särskilt mycket. Borde väl blir ändring på det...

Ska nog köra bil idag (!) Det var ett bra tag sen. Hoppas jag inte har glömt allt..kanske kommer in senare och uppdaterar.

Nu har jag gjort det. Studenten är i hamn. Vi var ju också på hamnkrogen på kvällen:P. Liten ordvits i morgonens sken. Solen skiner och det lär bli ännu en varm dag. Huvudet känns tungt, men jag är stolt och glad. Jag lyckades med dessa tre år, utan att gå i väggen eller liknande, men det har varit rent ut sagt jävligt jobbigt periodvis. Tider då jag ifrågasatte det jag gjorde och överdrivet kritiserade min egen insats. Inget är perfekt och heller jag. Vem bestämmer vad som är perfekt? Ingen, möjligen något högre ställt än vad människan vet om. I vilket fall så är jag lite nedstämd också. Student är en tillställning som rör runt i hela känsloregistret. Det är ett avslut och det är ett farväl till en hel del, speciellt till skolan och lärarna. Visst kommer man heja till när man ser dem på stan eller liknande, men det blir aldrig samma sak. Jag kommer inte sitta i klassrummet och lyssna på föreläsningar eller visdomsord av dem. Jag kommer att sakna dem även om man inte alltid kom överens med dem om allt. Känslorna runt omkring studenten kommer att dröja innan allt har gått in. Jag väntar och ser..

 Haiku

Värmen som strålar

böljande hav mot kroppen

glädje hos barnet

Student!!! Har fortfarande inte tagit in detta begrepp. Tre år har flygit förbi och här står jag. Vart på studentskiva igår och har nu tagit igen mig. Någon sa till mig att det är student om två dagar..två dagar. Det är ofattbart. Nu är det snart slut. Hur ser framtiden ut nu. Emil i klassen frågade oss mer eller mindre seriöst om vad alla skulle arbeta med i framtiden. Tankarna virvlade i huvudet. Jag svarade något i stil med "Något som jag gillar och vill arbeta med". Weird svar kanske, men jag vet verkligen inte och det lät som ett vettigt svar. Såklart jag vill tillbringa livet med ett meningsfyllt och givande arbete. Alla måste väl arbeta. Om någon frågar mig var jag kommer vara om 5, 10, eller 20 år så har jag inget säkert svar. Kanske inte ens en gissning. Vågar jag gissa, tänk om jag inte uppfyller det? Är det i så fall ett misslyckande? Nej det borde väl inte vara det. Livet blir väl som det blir. Det enda man kan göra är att försöka kämpa och påverka det man kan. Det finns väl slumpen eller kanske till och med ett öde. Allt kan inte påverkas, men jag ska försöka påverka och låta dagarna komma och gå. Allt kan inte planeras.

Bloggandet här har aldrig tagit fart, men jag kanske lyckas nu? Körkortet är inte i hamn heller..Skolan har tagit mycket kraft på många sätt. Fritiden har allt för ofta offrats till allt från skrivande av noveller till derivator eller anatomiskt inlärande. Tiden är också oförkarlig. De första dagarna på gymnaiset känns både nära, men också mycket långt borta. Dessa tre år har inneburit mycket för mig. Någon slags personlig utveckling har nog skett. Vägen till att växa upp har tagit fart. Flytta hemifån är inte längre en allt för overklig framtid.  

Livet hade varit lättare om jag  nu visste vad jag vill göra med det. Är mina kommande val mina egna eller är de andras påtryckningar? Om jag inte själv vet vad jag vill, vem vet då? Förvirrad är ordet.